but I can't make you love me 
död är underligt. jag tycker det är ganska vackert på ett sätt.. det märkte jag idag när jag var på kyrkogården. Hur människor hedrar sina nära och kära. sköter om med blommor och omsorg. Alla fina stenar och texter.. Anledningen till varför jag gick till kyrkogården var att jag träffade farmor när jag kom hem från stan och vi satt och pratade om död.. hon skulle till sina föräldrars grav och jag följde med. Jag gick runt och kollade och kände igen massa namn. Hemskt och vackert. Du står där i en folkmassa, men inte en själ syns till. eller själ är väl egentligen fel att säga eftersom det är själen om någonting som man "ser", dock ingen kropp. 
När någon som jag står nära dör. då ska jag sköta om dennes grav på ett exemplariskt sätt. det har jag bestämt mig för. jag tror att det på nått sätt är att visa tacksamhet för de goda stunderna och minnena som denne person bidragit till under dess livstid.
När jag kom hem från kyrkogården så blev det grillning ute. Det var korv med bröd. väldigt lantis. väldigt typiskt oss. David hade fixat fram kubb och jag kom in och regerade. 4/4 slog jag ner och sedan hade David ner kungen. Hanna blev stekt by her sis and bro.
Sen blev det minikonsert. Jag och Hanna stod för sången och mamma och pappa var publiken. faktiskt ganska mysigt i kvällssolen. tråkigt att jag åker hem imorn .. stackars pappa som får gå upp så tidigt för att skjutsa mig till stationen. jag kan iaf sova på tåget.
Jag vill inte tillbaka till all stress. men jag tar ju min medicin nu äntligen så jag kanske mår bättre snart.
xoxo-evelinanana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv din kommentar här tack!